Hemsida      Priser      Kontakt     Facebook

Varför är det så provocerande att bry sig om djur?


Publicerat 2012-04-19 Klockan 15:55:16  Ärligt & härligt

Detta har ingenting som helst med fotografering att göra, men ni som följt mig länge vet att djurrätt är ett ämne som jag tar upp lite då och då. Jag brinner verkligen för det och det finns inget som gör mig så urbota vansinnig som just det. Eller ja, bristen på det. Djurs rättigheter alltså.

Jag hamnar ganska ofta i kraftiga diskussioner kring djurrätt för att jag helt enkelt inte kan vara tyst. Jag är typ världens blygaste människa och djurrätt är väl i princip det enda som kan få mig att ryta ifrån. Jag är på djurens sida, så är det bara!

Igår var det en amerikansk fotograf som la upp bilder på en liten kille som höll i små ankungar och det såg ut som att han höll de ganska hårt. Mina första tankar var "åh nej, en till fotograf som använder små djurbebisar som rekvisita" och "jag hoppas han var försiktig med de", men jag skrev ingenting under bilderna för jag kunde ganska snabbt läsa mig till att det var fotografens son och inte alls någon fotografering utan bara ett besök på en väns farm. Min tanke då blev istället "såklart hon inte lät sin son vara hårdhänt med dem". Men när jag sedan loggade in igen hade det tagit hus i helvetet på hennes sida (det blir så när man har 7000 gillare ;)). Någon hade skrivit det jag tänkte först och hon gick i försvar mot sin son och sig själv. Jag tyckte väldigt synd om henne såklart eftersom det inte var så som personen skrev och som jag tänkte, men det som fick mig att bli ledsen var kommentarerna som sedan följde om oss djurvänner. Kommentarer som "Jag är så trött på alla dessa duktiga djurvänner som tror de är bättre än alla andra bara för att de bryr sig om en ankunge" eller "Människor har en tendens att försöka förmänskliga djur och ge de känslor" - what? Sen när har djur INTE känslor undrar jag då?

Men den kommentaren som gjorde mig allra mest ledsen var denna, och den är ganska vanlig - "Om folk hjälpte barn lika mycket som de hjälper djur skulle vår värld vara en bättre plats!" Det är det här jag inte förstår. Varför är det alltid svart eller vitt för folk? Vad är det som säger att vi som står upp för djuren inte bryr oss om barn? Och sen NÄR bryr sig folk i allmänhet mer om djuren än om barnen eller människor överhuvudtaget? Hur tragiskt det än är så är det inte många som är på djurens sida (märktes tydligt igår!) så att säga att världen skulle bli bättre om vi istället bryr oss om barnen är bullshit för då skulle ju INGEN bry sig om djuren... hur skulle vår värld se ut då?

Så min fråga är alltså, varför är det så provocerande att bry sig om djur? Folk blir nästan förbannade på en ibland för att man är djurvän. Är det inte en bra egenskap, att bry sig om andra? Jag har alltid sett djurvänner som osjälviska och goda människor eftersom de bryr sig även om individer som inte tillhör den egna arten. Men folk i allmänhet verkar tycka att djurrätt är slöseri med tid och pengar. Tid och pengar som istället kan läggas på människans rättigheter.

Jag kommer aldrig någonsin förstå mig på detta och jag kommer fortsätta kämpa för att ändra människors syn på djur. För det är där jag tror man måste börja för att få en förändring!

© Fotograf Jennica Pettersson Forss | www.jenfotografi.com

Svar på frågestunden!


Publicerat 2012-03-31 Klockan 19:30:00  Ärligt & härligt

♥♥♥ Tack för alla frågor! Roligt att det kom in så många på slutet! Frågor som liknar varandra har jag svarat gemensamt på. Hittar du inte din fråga har jag helt enkelt inget bra svar på den :) ♥♥♥

FOTO/FÖRETAGSFRÅGOR

Hur hittar dina kunder dig? Var annonserar du? Hur marknadsför du dig?
Svar: Inte alls höll jag på att skriva, men det gör jag väl egentligen. Men det som gett mest är såklart rekommendationer från andra kunder. Jag sätter upp lite lappar om erbjudanden ibland, i butiker som tillåter företag. Jag samarbetar med andra företag, jag försöker uppdatera Facebook-sidan så ofta som möjligt och anordna tävlingar då och då för att på så sätt sprida sidan vidare och därmed även företaget. Att starta Facebook-sidan är det bästa jag gjort för företaget!

Hur mycket grejer tar du med dig hem till kunden?
Svar: Alldeles för mycket, haha! Jag fotar ju i princip bara nyfödda hemma hos kunden (äldre barn föredrar jag att fota hemma hos mig) och då blir bilen överfull. Det är två stora rullar med dels golv och sen bakgrunder, golvlist, det är bakgrundsstativet, lådan med rekvisita, några korgar, docksäng, runt 6 stycken filtar, sopsäck till kiss- och bajsplädarna;), värmefläkt för att hålla bebisen varm i fall det är kallt hemma hos de, kameran såklart, två objektiv, reflexskärm, mobilen med app för sövande babysounds, avtal... hm, har säkert glömt nånting ;)

Vet du någon bra webplats för bebisprylar?
Svar: Jag köper alla mina saker från amerikanska sidor, sök på "photography props" :) 

Vilka bollar du fotoidéer med, har du många i din närhet som sysslar med foto?
Svar: Min sambo har varit väldigt fotointresserad, men är inte så intresserad längre och säger själv att jag har gått om honom i kunskap ;) Min lillebror fotar också, men inte på samma sätt och stil. När jag behöver råd mailar jag Fotograf Laila Villebeck och hon gör detsamma till mig ibland :) Ser fram emot maj väldigt mycket när vi ska träffas och jag ska fotografera henne och hennes söner. Det kommer bli så roligt och jag misstänker att samtalsämnet kommer bli nyföddfotografering! ;)

Vad fick dig att börja fota & sen att du valde att satsa på det?
Svar: Intresset för fotografering i allmänhet kommer väl egentligen från min sambo även om jag alltid älskat att fotografera. Men intresset för just porträttfotografering kom för ett par år sedan när jag följde Emelie Ohlssons blogg och började fota mina vänners barn. Att jag satsade på det var väl egentligen från början för att jag inte hade något att förlora på det. Jag var inkomstlös och kände att jag måste göra något med mitt liv, så varför inte satsa på det jag älskar? Sen har ju detta utvecklats till något jag inte trodde från början, dvs att jag skulle satsa på nyföddfotograferingen. Roligare än jag någonsin kunnat tro med andra ord! :)


Har du något drömmotiv du skulle vilja fota?
Svar: Nja, det har jag nog inte direkt. Just nu längtar jag till varmare väder så jag kan testa på att fota nyfödda utomhus!

Jag hade några frågor, dels var de typ samma fråga som någon annan redan frågat; Lite nyfikenhet på dina bakgrunder mm. Sen har jag även en liten fråga om du fotograferat exempelvis denna bild i detta inlägg med eller utan stativ. När använder du i såfall stativ?
Svar: Jag har aldrig någonsin använt stativ, tycker enbart de är i vägen och begränsar en. Jag vill kunna byta vinkel snabbt utan att behöva tänka på ett stativ. Enda gången jag testat att fota med stativ var innan jag började fota människor och min sambo drog ut mig på mörkerfotografering - BORING! ;)

Hur fungerar det här med photoshop och då man är företagare? Måste man ha en speciell version för att få sälja bilderna man har redigerat med sitt photoshop? Vad har du?
Svar: Vet inte riktigt om jag förstår din fråga, men jag redigerar mina bilder i Lightroom och Photoshop CS5.

Vilket är ditt bästa tips till en blivande fotograf?
Svar: Att inte jämföra dig med andra fotografer! Bästa ordspråket/citatet som stämmer så otroligt bra är "The only photographer you should compare yourself to is the one you were yesterday." Känner du att du inte kommer nånstans i utvecklingen? Kolla på bilderna du tog för ett år sen! Du kommer växa flera cm :)
Ett annat tips är att inte vara för billig. Jag fick rådet från en annan fotograf när jag startade att om jag ville kunna leva på det här så måste jag hålla höga priser redan från början. Jag lyssnade tyvärr inte på det rådet och det har jag ångrat många gånger. Nu får jag istället smyghöja priserna då och då. Att vara helt gratis innan man startar rekommenderar jag inte heller, låt istället de som bokar dig betala en liten summa eller ta betalt för de bilder de vill ha. Om både fotograferingen och bilderna är gratis kommer du få leva med den där gratisstämpeln länge sen. Så var det för mig i början.
Se till att inrikta dig också! Självklart måste man testa på det mesta i början för att veta vad man vill göra, men sedan när du startar ditt företag är det viktigt att nischa dig. Det ser ganska oproffesionellt ut att erbjuda precis allt, för man kan omöjligt vara bra på allt! Jag har nu hållt på ett tag och det jag tycker är allra roligast och som jag tycker jag är bäst på är gravidfoto, nyföddfoto, babyfoto och bröllop så då är det det jag satsar på. Självklart fotar jag även annat, men jag undviker att publicera så mycket bilder på annat. När jag uppdaterar blogg/hemsida/fb så är det dessa kategorier jag vill visa upp.

Jag undrar var du köpt den fina bakgrunden. Kan du visa hur den fungerar? Är det ett golv som du bara byter tapet på? Jag har sett den hos andra också och tycker att den är så fin. Jag skulle vilja se lite bts då du fotograferar barn. Gärna med den bakgrunden :-)
Svar: Golvet är köpt hos Evas Photoprops (hon finns på Facebook) och hon säljer även bakgrunder. Jag har inte så många bts-bilder eftersom jag alltid är själv på mina fotograferingar. Har varit lite dålig på att söka efter assistenter eftersom jag tycker det funkar bra att vara ensam. Men här är två bilder på hur det ser ut när den är uppe. Just denna bakgrund är också köpt hos Evas Photoprops.

 
Vilken bländare kör du mest med då du fotar barn?
Svar: Det är jätteolika. Närbilder utomhus gillar jag att köra med bländare mellan 1,8-2,8. Inomhus vill jag gärna ha bländare 3,5 så inte bakgrunden blir allt för oskarp.

Hur har du lärt dig redigera?
Svar: Grunderna har min sambo lärt mig, resten har jag lärt mig genom att testa och öva.

Vad har du gått för utbildningar?
Svar: Jag gick Foto A på gymnasiet, annars har jag inte gått några utbildningar som har med foto att göra. Rekommenderar dock inte den kursen, totalt värdelös haha.

Vart hittar du inspiration till nyföddfoto och vart köper du din rekvisita?
Svar: Jag hittar inspirationen hos mina amerikanska kollegor och sedan gör jag såklart min egen grej av det. Men utan de hade ju inte ens nyföddfotograferingen funnits i Sverige :) Rekvisitan köper jag lite varstans, mest på amerikanska sidor.

Är det inte "läskigt" att lägga bebisarna i de olika positionerna med tanke på att de är så "överrörliga"? Lägger du eller föräldrarna bebisen i positionerna?
Svar: Klart det kan vara lite läskigt om man inte är van och det är också en av anledningarna till att jag har mitt erbjudande på nyföddfotograferingen nu där man bara betalar för bilderna. Dvs jag vill öva mycket innan jag kallar mig för nyföddfotograf fullt ut. Att vara nyföddfotograf handlar om så mycket mer än att bara fotografera. Man ska veta vad man gör och är det någon pose som man inte känner sig bekväm med som fotograf så ska man aldrig göra den. Allt har sin tid och man utvecklas ju hela tiden och kan avancera sina poser senare. Jag tycker inte att de poserna jag gjort hittills är särskilt avancerade, jag har ju bara fotograferat nyfödda i drygt ett år. Säkerheten ska alltid vara prio ett! Vad man ska veta om nyföddfotografering är att det är MYCKET svårare än vad det ser ut, en enkel pose kan ta flera timmar att åstadkomma. Nyföddfotografering är definitivt inte för alla och det kräver väldigt mycket tålamod. Jag och föräldrarna posar bebisarna tillsammans, men det är jag som "bestämmer" posen eller vad man ska säga. Jag kör dock med ungefär samma poser varje gång eftersom man inte bör avancera poserna innan man är riktigt duktig på de enkla. Jag tycker det är synd att det inte finns workshops för nyföddfotografering i Sverige. Jag hade definitivt kostat på mig det! Istället ser jag till att kolla på tutorials som amerikanska fotografer lägger upp. Som sagt, väldigt viktigt att man vet vad man gör. Det kan inte påpekas för många gånger!

Är det du som står för all rekvisita till fotograferingen?
Svar: Ja det är jag som står för den. Jag har ett beroende så någon brist på rekvisita råder det definitivt inte! :) Självklart välkomnas även personliga saker.


ÖVRIGA FRÅGOR

En fråga som inte handlar om foto - Om jag förstått rätt så har du inga barn? Är det något ni vill ha eller kanske valt bort?
Svar: Det stämmer att jag inte har några barn och det är faktiskt något som vi har valt bort. Jag älskar barn, jag älskar att fotografera barn och att vara barnvakt åt mina kompisars underbara barn. Jag älskar när världens bästa Elliot, snart 2 år, kryper upp och lägger sig i famnen eller ropar "Icka!" när jag kommer dit. Jag älskar att lyssna på små barn prata så som bara de kan. Men jag har inte någon "mamma" inom mig och har aldrig i mitt 28-åriga liv haft någon barnlängtan. Den har helt enkelt inte infunnit sig och jag är ganska säker på att den aldrig kommer göra det heller. Jag har dessutom ett kall i mitt liv och det är att ta hand om behövande djur och det vill jag göra helhjärtat. Min sambo har dessutom pälsdjursallergi i sin familj och jag skulle aldrig ta risken att behöva svika mina djur eller mig själv för den delen. Utan djur är jag inte hel ♥ Så, jag vill inte ha några egna barn men jag förgyller mer än gärna mitt liv med andras :)

Har du några riktiga guldgruvor i Västervik som man bara måste besöka om man åker dit?
Svar: Skanvik helt klart! Västerviks vackraste plats och mitt favoritställe för fotografering. Bilderna nedan är tagna där:



Skanvik ligger ute på Gränsö, ganska "nära" stan. Annars kan jag rekommendera att bara sitta nere i hamnen, det är otroligt vackert här! Något man nog inte värdesätter lika mycket när man växt upp här. Jag ska njuta lite mer av min fina stad den här sommaren ♥

Vad är ditt drömresemål?
Svar: KALIFORNIEN!!! ♥ Men jag vill även tillbaka till mitt älskade London. Det kändes som hemma ♥

Vad är det bästa med sommaren?
Svar: Jag är faktiskt inget stort fan av sommaren egentligen... men det bästa, eller det som är bra, med sommaren är dels att vår stad lever upp till något helt fantastiskt efter att ha varit död i typ nio månader. Men också att det blir fler fotograferingar.. och så alla bröllop såklart! Fast det allra bästa med sommaren är förresten alla dagar i mina föräldrars trädgård med katterna på grönbete, mysigt! ♥

Har du någon dålig ovana?
Svar: Nja, det tror jag inte... det skulle vara allt godis och snacks jag stoppar i mig. Räknas det? ;)

Har du några husdjur?
Svar: Jag har fyra stycken underbara katter som jag älskar över allt annat och skulle göra vad som helst för ♥♥ De är mina barn och betyder allt! Baccardi (svart) är snart 3 år, Bianca (röd) är 6½ år, Baloo (brunrandig) är snart 4 år och Bioz (vit) är 8½ år ♥ Vi har haft alla sen de var kattungar utom Baloo som bott hos oss i ett år. Han var inte längre välkommen i sin familj och skulle avlivas :( Bioz och Baccardi skulle också avlivas, när de var kattungar. Jag kommer alltid ta katter som verkligen behöver ett hem... det känns bäst i hjärtat ♥ Jag skaffar inte katter för att jag nödvändigtvis bara måste ha en till katt, jag tar hand om de som behöver mig... och dessa fina katter behöver mig :)
 

Hur tror du att ditt liv ser ut om 10år?
Svar: Om 10 år tror och hoppas jag att vi bor i en villa där jag har en naturligt ljus-studio och lever på att fota nyfödda, gravida och barn. På somrarna fotar jag även en del bröllop. Vi har fler djur och jag jobbar lite med djurrätt vid sidan av. Jag har gått ner alla kilon jag vill gå ner och jag mår bra i mig själv! Vi är gifta och reser och ser oss om i världen. Ja, det är väl ungefär så jag vill att mitt liv ska se ut. Förhoppningsvis är det där katthemmet inte långt borta heller om 10 år...

Vilka länder har du besökt & vilka länder vill du besöka?
Svar: Jag har bara varit i Danmark och Storbritannien (London samt utanför). Vill helst av allt åka till USA, men även Italien. Jag är flygrädd så jag lär nog stanna i Sverige dock ;)

Antingen eller frågor:
Köpekakor - Hembakat.
Dricka - Saft.
Kaffe - Thé. - Precis lärt mig dricka thé så egentligen inget av det.
Villa - Radhus/lägenhet. - Vill ha en villa, men bor nu i lägenhet (bostadsrätt).
Bärbar dator - Stationär. -Borde ha en stationär dock men det är ju sååå smidigt med bärbar!
Automatväxlad bil - Manuell. - Noll koll på bilar och inget körkort, så pass!
Katt - Hund.
Storstaden - Landet.

Hej, jag håller på att skriva en sån där "100-saker-att-göra-innan-du-dör-lista" men jag har inte kommit så långt på den, så kanske du kunde komma med lite tips?
Svar: Oj vad svårt! Det där är ju så individuellt, vad man själv vill göra! Jag har bara tre saker jag absolut vill göra innan det är dags att hälsa hem och det är att gifta mig, öppna ett katthem och åka till Kalifornien.

Återigen, tusen tack för alla frågor! Hoppas ni uppskattade svaren! Fortsätt gärna att kommentera, det uppskattas verkligen och gör det så mycket roligare att hålla bloggen vid liv!!

Och ni, glöm inte EARTH HOUR IKVÄLL KL 20.30!!! ♥

Frågestund!


Publicerat 2012-03-20 Klockan 01:03:44  Ärligt & härligt


Nya läsare och dagens bloggtorka betyder FRÅGESTUND! Fråga vad ni vill om vad ni vill så svarar jag när det kommit in tillräckligt med frågor! Vill ha massa roliga frågor - inte bara om foto :) ♥

Underbara ni! ♥


Publicerat 2012-03-16 Klockan 16:19:17  Ärligt & härligt



Hur underbart var det inte att logga in här idag och mötas av en massa nya kommentarer av er underbara människor!? Tack för att ni tar er tiden att kommentera, det betyder så mycket. Kanske kan min blogglust komma tillbaka nu när jag vet att ni finns där ute :)

Tack även för de fina kommentarerna på inlägget om nyföddfotografering och min förkylning. Det ÄR verkligen frustrerande, för jag är ju inte sjuk i övrigt och skulle kunna göra vilken annan fotografering som helst (även om jag skulle skämmas ihjäl eftersom jag låter som en man haha), men får ju inte träffa nyfödda. Särskilt när man vet att det blir svårare och svårare att få de att sova ju längre tiden går. Men jag ska bli av med hesheten och hostan i helgen, så är det bara. Och blir jag inte det så har vi iaf till torsdag-fredag innan bebisen är för "gammal", men som sagt, ju tidigare desto bättre!

© Fotograf Jennica Pettersson Forss | www.jenfotografi.com

Det här med att fotografera nyfödda


Publicerat 2012-03-16 Klockan 01:41:12  Ärligt & härligt

Alltså, jag älskar att fotografera nyfödda, det är det absolut roligaste jag vet och min dröm med företaget är att fota nyfödda ca 70% av tiden och annat resten. Men dagar som dessa, när man har ont i halsen, hostar och är hes som en jag vet inte vad... då blir man så frustrerad. Ja, alla vet ju att man inte ska träffa de små när man är förkyld. Jag har nu varit förkyld till och från sen i mitten av december och har missat två nyfödda pga det. Imorgon (läs idag) skulle jag ha fotat en 7 dagar gammal liten tjej men fick ställa in pga halsen. Nu hoppas jag så innerligt att det inte blir mer än halsen och att det går över under helgen så vi kan ta fotograferingen på måndag istället! Som jag har längtat efter att få damma av tjejlådan efter 4 pojkar i rad.. och så börjar halsen krångla, det är så typiskt!

Sånt här kan verkligen få mig så nedstämd och börja tänka tankar om att ge upp... men jag vet ju att jag kommer bli helt frisk nån gång... samtidigt som jag också vet att man i genomsnitt har två förkylningar per år. Ska de vara lika långdragna varje gång så är det ju typ halva året... Japp, jag är världens mest positiva människa idag, haha! Nej, nu ska jag sluta klaga och se framåt :)



© Fotograf Jennica Pettersson Forss | www.jenfotografi.com

Nyföddfotograf - nyföddfotografering - barnfotograf - fotograf - nyfödd - Västervik - Vimmerby

Svar på frågestunden!


Publicerat 2011-10-24 Klockan 23:50:00  Ärligt & härligt

Tusen tack för alla frågor jag fick under frågestunden! Tänkte dela med mig av svaren nu, en del svar är säkert lite luddiga för att jag tyckte frågan var svår ;)


Kunde du inte berätta lite om hur du började med foto och hur du lyckats bli så bra, för du tar grymt fina bilder, kram!
Svar: Oj, tusen tack först och främst! Hur jag började med foto? Ja, jag har faktiskt aldrig haft en stor dröm om att bli fotograf… förrän för ganska så exakt 2 år sedan när jag köpte min brors systemkamera (har bytt upp mig sen dess). Innan älskade jag att fotografera, men det var bara vardagsbilder som gällde. Det var det som var tänkt även med denna kameran, men så fort jag hade den i min hand så kom intresset att fotografera annat. Då var det natur. Jag tröttnade på detta ganska snart och ville börja fota människor istället. Började fota min sambo och mina vänners barn. Ojojoj vad roligt det var! Det var då jag bestämde mig för att jag skulle bli bra och att jag en dag (som bara blev några månader senare!) skulle starta mitt egna företag som fotograf. Sen dess har jag satsat allt på detta! Jag gav upp mitt stora intresse för inredning och la istället alla mina pengar på kamerautrustning. Jag vet dock inte hur folk kunde uppmuntra mig så mycket i början, haha, kolla denna bilden på min sambo t.ex.:



Jag har svårt att se mig själv som bra, vad det än gäller, så denna var knepig. Men för att bli bra så gäller det framförallt att öva öva ÖVA! Man kommer inte undan den biten hur gärna man än vill nå toppen direkt ;) Något som har hjälpt mig att utvecklas är att studera andras bilder. Titta på en bild och fråga dig själv ”Hur stod fotografen när han/hon tog denna bilden? Stog han/hon upp? Satt ner? Låg ner? Är bilden tagen uppifrån eller rakt framifrån?” Allt detta, och en massa annat förstås, avgör ju hur bilden blir. Var också kritisk när du tittar på dina egna bilder (samtidigt som du såklart måste ge dig själv beröm), vad kunde du ha gjort annorlunda? Läs allt du kommer över om foto! Jag kan starkt rekommendera Scott Kelbys böcker (finns på bl.a. AdLibris), jag har lärt mig enormt av att läsa de. De fokuserar inte ett dugg på det tekniska utan det är texter man förstår även om man är nybörjare! Hans motto med böckerna är att de ska vara skrivna som att han är ute och fotar med en kompis och ska förklara för kompisen. Köp köp köp!!


Berätta ett fotominne som ligger dig varmt om hjärtat :)
Svar: Jag måste nog säga den senaste bröllopsfotograferingen faktiskt. Jag är så himla nöjd med de bilderna och det var verkligen en jätterolig fotografering. Men den betyder mycket för mig även för att de valde att göra sin hund delaktig i bröllopet. Ni som känner mig vet vilken djurälskare jag är och att jag tycker att djur är precis lika mycket värda som människor. Därför värmer det mitt hjärta extra mycket när jag ser djurägare som älskar sina djur på riktigt!



Hej! Du har en sådan enorm talang och du har verkligen blomstrat som fotograf sedan jag först började läsa din blogg. Du tar helt fantastiska bilder men du är även otroligt duktig på att redigera. Så jag skulle hemskt gärna vilja se hur du redigerar dina bilder om du har tid att dela med dig av lite tips och trix :) Tack för en väldigt bra blogg!
Svar: Tack snälla, snälla du! Du vet att jag följer dig också där borta i staterna :) Först och främst fotar jag i RAW-format. Jag redigerar RAW-filerna i Lightroom som jag tycker är ett helt fantastisk program. Jag använder mig allt som oftast av presets (man kan göra egna eller använda andras som finns att köpa/ladda hem), sedan drar jag i spakarna till exponering, svärta, kontrast och luminans. När jag sedan öppnar bilden i Photoshop använder jag mig av kurvor, oskarp mask och sen ljusar jag nästan alltid upp ögonen en aning samt ibland lägger på lite mer kontrast och fixar till färgstick. Tar såklart även bort oönskade saker i bilden, då brukar jag använda antingen kloningsstämpeln eller lappningsverktyget (föredrar det sistnämnda). Nedan är ett exempel på redigeringen i tre steg:
 

Hur gör du för att få båda personerna (när du fotar bröllop tex.) skarpa samtidigt som du har lite bokeh i bakgrunden? Vilken bländare har du? Vart lägger du fokuspunkten osv. ? Du är så himla duktig och du tar verkligen kanonfina bilder!
Svar: Tack!!! Det är inte helt lätt att få både bokeh och skärpa på båda personerna samtidigt. Jag brukar faktiskt allt som oftast köra med f4 när det är två personer. Men ibland kör jag även f2.8 eller f3.5. För mig är det viktigare att bilden blir skarp än att det blir bokeh i bakgrunden. Ett annat tips är ju att använda teleobjektiv, ju längre ifrån du står desto oskarpare blir ju bakgrunden. Fokuspunkten lägger jag på ögonen på någon av de, beroende på bilden. Oftast den som är närmast. Jag tycker heller inte att båda behöver vara skarpa, när personen i förgrunden är oskarp tycker jag är jättefint!

Vad är ditt roligaste fotominne?
Svar: Mitt roligaste fotominne är faktiskt när jag fotade buspojkarna nedan. Jag ska inte påstå att det var en lätt fotografering, men jag har aldrig skrattat så mycket under en fotografering som jag gjorde då! ;)



Vad har du för långsiktiga mål med ditt fotograferande?
Svar: Mina mål och drömmar är ganska simpla. Jag vill göra mig ett namn här i Västervik med omnejd, det räcker gott och väl för mig. Visst avundas jag de som far land och rike (och världen) runt och fotar bröllop, men det är liksom inte jag. Jag är en väldigt hemmakär person och det är här jag vill jobba och bo, jag vill somna hemma varje kväll. Tråkig jag är va ;) Iaf, när jag har det precis så som jag vill så har jag en studio (med endast naturligt ljus från stora fönster), med en massa rolig rekvisita, fina soffor osv. På väggarna sitter mina bästa bilder i olika storlekar. Jag fotar bröllop hela somrarna och jag är eftertraktad för mina nyföddbilder. Svårare än så är det egentligen inte, dock är vägen dit lång. Någon studio kommer jag nog inte ha på flera år, men jag ska jobba på det :) Helst vill jag ha denna studion i anslutning till hemmet så "så fort" vi köper hus kommer jag börja med detta projekt!


Vad har du för förebilder inom fotografin?
Svar: Jag har en förebild när det gäller bröllop och det är bästa Alicia Swedenborg! Mina andra förebilder är amerikanska fotografer över lag, kan man nog säga. För att nämna några: Laura Farris, Darling Photography, Wish Photography, Blue Dandelion Photography och Amy Robertson. De har alla den stilen på sina bilder som jag själv någon gång i framtiden vill ha och vara ”känd” för. Jag gjorde ett långt tipsinlägg om mina favoritfotografer för ett tag sen men det försvann när jag skulle publicera det. Kanske att jag gör om det någon gång! :)


Var hämtar du inspiration?
Svar: Hos ovan nämnda fotografer till att börja med, såklart. Men även i rekvisita, i mina egna bilder och i platser jag ser (jag kollar mig alltid runt efter potentiella locations när vi åker bil, tur att det inte är jag som kör!). Allt som oftast så ploppar bilden bara upp i huvudet! ;)


Vem skulle du helst vilja göra en fotosession med av alla människor i hela världen?
Svar: Jag får nog svara Sophia Bush (från bästa tv-serien One Tree Hill) på den då jag tycker att hon är världens vackraste och dessutom alltid blir bra på bild! (kan ha att göra med att hennes föräldrar är fotografer ;)) Men det skulle också vara roligt att fota någon som sticker ut från mängden, t.ex. en rödhårig tjej med tatueringar och piercings ;) Något annorlunda mot vad jag brukar fota helt enkelt!


Har du några tips på hur man fotar barn på bästa sätt? Vilken bländare och slutartid rekommenderar du t.ex.?
Svar: Det är inte lätt att fota barn, det är en sak som är säker. De har egna små viljor om man säger så. Vill de inte så vill de inte. Tips beror ju lite på vad för slags bilder man vill ha. En del vill ju ha bilder när barnen leker och är naturliga och en del vill ha mer "uppställda" då barnen tittar in i kameran. Jag personligen gillar en blandning. Fotar man de när de leker är det ju bara att klicka på, och då och då brukar jag ropa på de för att få några bilder då de tittar in i kameran. Vill man ha mer uppställda får man helt enkelt komma på något som fångar just deras uppmärksamhet. Oftast hjälps jag och föräldrarna åt med den biten.


Tusen tack för era frågor och jag ber om ursäkt för att svaren dröjde, jag har haft fullt upp! Om ni saknar er fråga så är det helt enkelt så att jag tagit bort den för att jag inte kan svara på den eller liknande :) Kanske jag själv inte klarar det du ville ha hjälp med/svar på ;)

Stor kram till er alla!


Sommarkatten


Publicerat 2011-09-28 Klockan 03:02:40  Ärligt & härligt

Ingenting gör mig så ledsen som människor som skaffar sommarkatter för att sedan bara lämna katten i skogen... jag undrar hur de tänker? Bryr de sig inte eller tror de på fullaste allvar att katten ska klara vintern?

"Förra sommaren, en årstid så ljus
kom en familj till sitt sommarhus.
De skaffa en katt så liten och go
natt och dag den inne fick bo.
Han myste och trivdes i moderns famn
att matas, kramas och kallas vid namn.

Men sommaren tog slut och hösten kom sen.
Semestern var över, familjen for hem.
Och katten den tänkte: Vad gjorde jag för fel,
vad hände med barnens lek och kel?
Jag står här vid dörren och väntar på er.
Säg mig: Älskar ni mig inte mer?
Där satt han på trappan dag och natt,
han var ju bara en sommarkatt!!
Kylan kröp närmre och snön föll vit.
Varför kommer ni inte hit?

När våren och sommaren nalkas igen
kommer familjen tillbaka till sitt sommarhem
"Kom lilla kissen" ropar de lent,
men för han som blev lämnad var det redan för sent.
Under en lövhög han ligger så still,
den kärlek han fick då räckte ej till.

Av kyla och svält ett kattliv dog ut.
Och detta på grund av att sommaren tog slut."

TILL ALLA SOM SKAFFADE KATT TILL SOMMAREN !
MAN ÖVERGER INTE ETT LIV ..

Mina katter är det bästa jag har i mitt liv, inget kan någonsin få mig att överge de.. INGET!




Alla katter förtjänar att bli älskade så som ni är älskade ♥

© Fotograf Jennica Pettersson Forss | www.jenfotografi.com

Glöm inte frågestunden!


Publicerat 2011-09-25 Klockan 15:53:45  Ärligt & härligt

Några frågor har kommit in, men ös gärna på med fler! Inlägget hittar ni här!

Frågestund!


Publicerat 2011-09-17 Klockan 05:45:01  Ärligt & härligt


Eftersom jag inte har några färdiga bilder till idag så kör vi en frågestund igen, det var ju ett tag sedan nu! Ni är säkert några nya där ute som kanske vill ha svar på något :) Egentligen är det väl ute med frågestund, men äh, vi kör! Fråga vad ni vill... så svarar jag i ett eget inlägg när det har kommit in tillräckligt med frågor! ♥

Svar på frågestunden!


Publicerat 2011-05-18 Klockan 17:00:00  Ärligt & härligt

TUSEN TACK för alla frågor! Trodde aldrig det skulle bli så många, supertacksam! Har varit väldigt roligt att svara på alla frågorna :) Frågor som är av samma typ har jag satt ihop och svarat på i ett gemensamt svar.

FOTOFRÅGOR:

Har du gått någon utbildning för att bli fotograf, t.ex. gymnasial eller studerat på folkhögskola?
Hur har du lärt dig allt?
Svar: Nej, jag är självlärd med hjälp från sambon, böcker, bloggar och att öva öva ÖVA. Jag gick Foto A på gymnasiet för en herrans massa år sedan, men det var den tråkigaste kurs jag någonsin gått! Jag tror inte på utbildning när det gäller foto och andra kreativa yrken. Känslan och sin egna stil kan man aldrig få genom en utbildning. Det tekniska är inte så svårt att lära sig bara man har ett brinnande intresse och verkligen går in för det. Däremot kan jag verkligen rekommendera Scott Kelbys böcker för den som vill "läsa sig till" lite kunskap. Jag lärde mig faktiskt väldigt mycket genom hans första bok. Har de andra två i serien också men har inte hunnit plöja igenom de ännu.

När kände du att du hade så pass mycket kött på benen att du kunde starta ett eget företag?
När kände du att det var dags att starta eget företag och hur länge hade du fotat innan dess?
Svar: När jag såg själv att jag hade utvecklats och hade en liten kundkrets. När jag hörde att det pratades om mig och mitt fotograferande bland folk jag inte kände, då kände jag att det var dags att börja ta betalt och starta på riktigt. Jag kände faktiskt lite att "jag är för bra för att vara gratis". Känner man så själv så tror jag man är redo. Det är viktigt att tro på sig själv! Innan jag startade företaget hade jag fotat gratis i ca ett halvår, och kompisar och deras barn då och då några månader innan det, så inte alls länge med andra ord. Det går att utvecklas snabbt om man bara har kämparglöden, viljan och att man sprider ut ordentligt att man fotograferar!

Vad är de största misstagen man gör som hobbyfotograf?
Svar: Jag kan ju bara tala för mig själv och det absolut största misstaget jag gjorde (och fortfarande gör ibland) var att jämföra mina bilder med andra mer erfarna fotografers bilder. Alla är vi barn i början och det är viktigt att komma ihåg! Man kan omöjligt vara lika bra som en fotograf som har jobbat i 10 år när man själv precis börjat. Men det där kommer man över ganska snart. När man börjar utvecklas och ser det själv slutar man jämföra sig med andra och inser att man själv kommer vara så där duktig också i sinom tid bara man inte ger upp.

Menar du tekniskt sett så skulle jag nog säga att det största misstaget hobbyfotografer gör (om man kollar runt i olika bloggar) är att de inte vågar testa nya vinklar, nya inställningar och så vidare. Alla bilder ser likadana ut och då utvecklas man inte! En annan sak som jag själv gjorde i början var att när jag t.ex. fotade barn så tog jag bilden stående ner på barnet (för det är ju så man gör i vardagen). Men sen lärde jag mig att man "ska" ta den från samma höjd som barnet dvs. sittandes eller liggandes på marken. I början fick jag tänka på det där hela tiden men nu går det på rutin! Självklart kan man ta uppifrån också, men det ska ju isf vara för att man medvetet vill ha en sådan bild. Det är ju när man lärt sig reglerna som man kan börja bryta de!

Hur utmanar man sig själv för att utvecklas? Känner själv att jag står hyfsat still just nu och det är verkligen inte för att jag är ens i närheten av att vara en bra fotograf!
Svar: Lite som ovan, testa nya vinklar. Ta en sned bild, ta en bild uppifrån eller nerifrån. Hitta nya platser att fotografera på, både om du fotar natur och om du fotar porträtt. När jag fotar i nya miljöer utvecklas jag som mest. Då ser jag saker på ett annat sätt än vad jag hade gjort om jag fotat på "samma gamla ställe". 

Hur viktigt är t.ex. en blogg för att skaffa en "kundkrets" i början? Eller är det att fota kompisars kompisar som fungerar bäst?
Svar: Jag skulle nog säga att så länge man inte är någon storbloggare så betyder en blogg noll i början. Mina kunder har jag fått genom "mun-mot-mun"-metoden, dvs att folk pratar om mig och rekommenderar mig. Förra året spred jag och mina vänner/familj ut att jag fotograferade gratis för att utvecklas och för att arbeta ihop en portfolio och gensvaret blev enormt! Vissa månader hade jag 3 fotograferingar i veckan.. med folk jag inte kände. Det gjorde att jag utvecklades väldigt snabbt samtidigt som jag fick en bra kundkrets. En kundkrets som har fortsatt att rekommendera mig. Det tackar jag för! :) Så att fota kompisars kompisar ger väldigt mycket mer än att bara ha en blogg. Däremot "måste" man ha en blogg eller hemsida som folk som hör talas om en kan gå in och kika på. Annars vet de ju inte vad det är för någon de bokar!

Vilken är den vanligaste inställningen du har på kameran, typ?
Svar: Det är verkligen helt olika hela tiden! Men jag strävar efter så stor bländare och så lågt ISO som möjligt på varje bild. Sen ställer jag in slutartiden efter dessa.

Hur börjar man när man vill starta eget som fotograf? Hur gör man reklam och berättar att man finns? Hur får man kunder?
Svar: Börja med att berätta för alla du känner att du vill bli fotograf. Då är det lättare att få de att förstå varför du vill fota de hela tiden. Sen fotar du de och deras barn så mycket och ofta du får. Sen ber du de att skriva att det är du som har tagit bilderna när de lägger upp de på t.ex. sina bloggar eller Facebook. Då är det också bra om du har en blogg/hemsida som de kan ange, så folk som ser bilderna har något att klicka sig in på. Du kan ju också be de att skriva vid bilderna att den som tagit bilden söker fler att fotografera gratis. När du sedan börjar fota andra som du inte känner så ber du även de att ange att det är du som tagit bilderna (det ska de ju självklart göra även sen när du har eget företag, vem som har tagit bilden ska alltid framgå!). Efter ett tag går det där av sig självt. Tycker kunderna att man är duktig och tar fina bilder så kommer de prata om en och rekommendera en. Det är så jag har fått i princip hela min kundkrets och det fortsätter att spridas hela tiden.

Är det svårare eller lättare i en liten stad som Västervik?
Svar: Jag skulle faktiskt säga både och. Det är nog lättare att få ryktet att gå, men svårare att få betalande kunder. Särskilt om det finns flera fotografer i samma stad.

Vart får du all din inspiration ifrån?
Svar: Mycket inspiration får jag från andra fotografer (inspireras, inte kopiera!), men även platser jag besöker. Ibland ploppar det bara upp en bild i huvudet :) Det är olika och det där med inspiration är så brett och svårt att säga tycker jag. Jag kollar alltid efter potentiella fotoplatser när vi åker bil. Har hittat massa coola väggar, fina platser osv på det sättet. Och då får man även en bild i huvudet av hur man vill att slutresultatet ska se ut. Så mitt tips till er som har dåligt med inspiration är att ge er ut och leta platser! Resten kommer automatiskt :)

När kan man börja ta betalt för sina bilder (utan att ha ett företag)?
Svar: Jättesvårt att svara på. Jag själv tog inte betalt alls innan jag startade företaget, vilket jag kan ångra lite så här i efterhand. Jag tror att det gäller att känna efter lite själv, när man känner att man utvecklats lite och börjar bli bra, då är det nog dags att ta lite betalt för att inte bli utnyttjad. Det gäller såklart även vänner och bekanta, även om man kan fortsätta fota de gratis ibland om man t.ex. vill testa något nytt eller behöver öva på något särskilt.

Vad är det viktigaste i en bild tycker du?
Svar: Helt klart känslan! En bild utan känsla är ingenting tycker jag. Sen är det viktigt att skärpan sitter på rätt ställe, men en bild utan känsla men med skärpan på rätt ställe säger mig å andra sidan ingenting. Med känslan menar jag något så enkelt som ett äkta leende mot en annan person eller när man ser kärleken mellan två personer. Det är inte det lättaste att fånga det på bild så det gäller att öva! Jag föredrar helt klart ögonblicksbilder framför en blick rakt in i kameran.

Vad är det viktigaste i kamerväskan förutom kamerahus och objektiv enligt dig?
Svar: För bara några veckor sedan hade jag inte vetat vad jag skulle svara på den här frågan, men nu säger jag utan tvekan en reflexskärm! Det är STOR skillnad på de bilder jag tagit de senaste veckorna sen jag började använda min reflexskärm (innan tyckte jag bara den var jobbig att använda) och på de när jag var utan den. Ljuset blir helt fantastiskt, man slipper skuggor och man kan fotografera i starkt solljus på ett helt annat sätt! Det kniviga är ju såklart att hålla både den och kameran och då särskilt om man kanske behöver ha den från sidan. Men det finns nästan alltid någon som vill följa med som assistent :) Kanske någon här som anmäler sig frivilligt?

ÖVRIGA FRÅGOR:

Vad ska man absolut se i Västervik?
Svar: Det man ska se i Västervik är sommaren! Västervik är en riktig sommarstad och lever verkligen upp i slutet av våren. Man kan nästan tro att folket här går i ide på vintern. Om man bara ska besöka Västervik en gång ska man göra det v.28. Då anordnas Visfestivalen här varje år. Visfestivalen i sig tycker inte jag personligen är något att ha, men den tillför så mycket annat. Liv och rörelse!
En plats man ska besöka är Gränsö, där finns allt! Skog, stränder, hästar och får, café, spa, restaurang osv. Mycket vackert och går att cykla/promenera dit från stan.

Vilken är din favorit årstid?
Svar: Oj, sen jag började fotografera gillar jag faktiskt alla årstider på olika sätt. Men jag får nog säga att jag gillar hösten mest och vintern minst. Hösten gillar jag för då är det fortfarande ganska varmt men alla kryp börjar försvinna ;) Sommaren tycker jag är alldeles för varm, men det är ju helt klart den bästa årstiden fotografiskt sett :)

Vad tycker du om för musik :) ?
Svar: Jag gillar typ allt, utom hårdrock, dansband och riktig schlager. Lyssnar i princip bara på musik i bilen och då blir det Rix FM. Förutom radiomusik gillar jag musik som ofta hörs i tv-serier som One Tree Hill och The O.C., dvs musik som kanske inte är så känd här i Sverige. Men ja, Lady Gaga, Gavin DeGraw osv. går alltid hem! Förr var jag en sucker för Celine Dion. Och i mina tonår var det Backstreet Boys som gällde! ;) Det var så pass att jag fortfarande måste köpa deras skivor, helst gå på deras konserter och får ett stort leende på mina läppar så fort de spelas på radion/tvn och säger "åååh, mina pojkar!" Haha, där fick ni ta del av mina mörkaste hemligheter också ;)

TUSEN TACK igen, detta var riktigt roligt så det blir fler ggr :)

Foto:
Kim Pettersson Forss

Glöm inte frågestunden!


Publicerat 2011-05-17 Klockan 14:33:46  Ärligt & härligt


Fortsätt gärna ställa era frågor! Imorgon publicerar jag svaren! Fråga allt mellan himmel och jord :)

KRAM!


Frågestund - vad vill du veta?


Publicerat 2011-05-13 Klockan 12:00:00  Ärligt & härligt


Ärligt & härligt | Vargjakten 2011


Publicerat 2011-01-23 Klockan 02:25:00  Ärligt & härligt


Som säkert många av er vet så är jag väldigt intresserad av djurrätt.
Det är något jag verkligen brinner för, mer än för fotograferingen faktiskt! Just nu är det vargjakten som tar upp mina tankar nästan varje vaken minut. Jag mår illa av den rent ut sagt. Den är vidrig och inget annat!

Till att börja med vill jag bara klargöra att jag inte är emot den här jakten för att "vargar är söta" eller för att jag är en så kallad "vargkramare". Jag är emot den för att vargen är ett så missförstått (och dessutom fridlyst!) djur och för att jakten inte går till på rätt sätt för fem öre! Att det inte går rätt till kan ni se/läsa t.ex. här, här och här. (Observera att en del artiklar inte bara är fakta, utan även åsikter.)

Förra året när detta började igen för första gången på 45 år blev jag bara ledsen. Men nu är jag riktigt förbannad! Vi har ca 200 vargar i Sverige. Redan efter två dagar var 14 vargar dödade. Det säger väl en hel del om vilken hetsjakt detta är? Man har dessutom, för andra året i rad, dödat ett alfapar. Vad händer nu med valparna? Är det medvetet från jägarnas sida? Det tror jag definitivt att det är. Man har ju till och med uttalat sig om att "vi ger oss inte förren varenda varg är död". Varifrån kommer detta hatet mot vargen? Mig veteligen är, och har vargen aldrig varit, ett hot mot människan. Ingen människa har blivit dödad av en varg på 200 år. En del pratar om att man är rädd för att låta barnen gå till skolbussen själva (naturligtvis uppåt i landet där vargarna håller till) men faktum är ju att vargen är skygg och håller sig mer än gärna borta från människor. Det är större risk att barnen blir påkörda av en buss på vägen.

Det pratas om att vargarna förstör, dödar hundar, att det är inavel och att jakten är för vargarnas skull. Bullshit! Denna artikeln tycker jag säger allt! Den enda anledningen till denna jakt är att jägarna inte tål konkurrensen om älgar och rådjur! Det är fler jakthundar som dött i trafiken, av vildsvin och även av att jägarna själva råkar skjuta ihjäl de. Att de blir dödade av vargar kommer långt ner på listan! Har de ens tänkt på att de inte ens skulle ha sina hundar om det inte vore för vargen?

Faktum är ju att vargen lever i skogen och har således rätt till den, vad ska vi där och göra? Varför ska människan utrota vargen för att vi ska känna oss trygga i skogen? Vad har människan för rätt att avgöra vilka djur som ska få leva och ej? Människan är en del av naturen, inte dess härskare!

Detta snack om inavel är jag också väldigt trött på. Inaveln var orsaken till vargjakten förra året, men vid det här laget har väl alla fattat att så inte är fallet. Skulle de då skjuta (dessutom först skadeskjuta!) första bästa varg de ser? Ingen av de 27 vargar som sköts ihjäl förra året och ingen av de som hittills skjutits i år har varit sjuka pga inavel. Alltså har alla dessa vargar skjutits helt i onödan om inaveln skulle vara orsaken. Självklart behöver de sjuka vargarna bort om stammen ska överleva, men detta är ju uppenbarligen inte rätt sätt. Nu dödas ju de friska som hade kunnat hjälpa stammen att överleva. Fruktansvärt! Att man dessutom skjuter hej vilt, låter vargar plågas i flera dagar efter att de skadeskjutits och innan de avlivas är djurplågeri när den är som värst!

Hela världen går emot Sverige i den här frågan, protestlistor skrivs från alla världens hörn och det är tal om att EU ska dra Sverige till domstol eftersom de inte följt deras regler. Heja världen säger jag! Ett klipp kan ni se här. Artikel här.

Vad kan man då göra för att få stopp på detta till iaf nästa år?
• Jag har skrivit på protestlistor. Det kan du också göra här och här.
• Jag har skänkt pengar till en förening som arbetar för att bevara våra svenska rovdjur (varg, lodjur, björn osv), det kan du också göra här.
• Jag har mailat diverse politiker och berättat vad jag tycker om jakten (viktigt att alla som är emot den gör detta!). Här finns t.ex. ett e-brev i Naturskyddsföreningens regi som man kan skicka till Eu-kommisionär Janez Potočnik.
• Jag är med i flera FB-grupper där man diskuterar, får tips om vem man ska maila, vilka protestlistor man ska skriva på osv. Gå med här och här du med!

Jag hoppas alla tänker till, även ni som inte bryr er om vilket eller som inte vet vad ni tycker. Detta är så fel, så fel!!

Jag försöker läsa allt jag kommer över om vargjakten varje dag för att hänga med så gott det går, men för det gör det mig inte till någon expert, jag har bara skrivit mina egna åsikter och lite fakta som jag snappat upp på vägen!

TACK FÖR ATT NI LÄSTE OCH ALL KÄRLEK TILL ER SOM LIKSOM JAG BRYR ER OM ALLT LEVANDE! ♥

Allt går om man är målmedveten!


Publicerat 2010-12-29 Klockan 03:27:09  Ärligt & härligt

Satt och funderade på ett inlägg jag skrev i min gamla blogg för drygt ett år sen. Letade upp det. Det löd så här:

"Nu vet jag vad jag vill. Men vad/hur gör man om utbildningen man vill gå kräver en kurs man inte gått och heller inte går att gå på komvux? Det kan ju inte vara kört bara för det? Eller?

Men nu vet jag vad jag vill göra med mitt liv iaf. Nu ska jag kämpa."

Och kämpat, det har jag gjort! Jag minns så väl när jag skrev det där, det känns som det var igår. Jag vågade inte skriva vad det var jag ville bli för jag var rädd för vad andra skulle tycka. Jag vågade knappt säga till vänner och familj, den enda jag berättade för i början var Cissi. Jag trodde att jag skulle behöva utbilda mig, söka till en utbildning som bara 10% av de sökande kommer in på. När jag började kolla runt lite insåg jag ju ganska snart att alla mina förebilder (porträttfotografer) var självlärda. Då kändes allt plötsligt så mycket lättare. Jag började söka folk att fota gratis och helt plötsligt hade jag flera fotograferingar i veckan! Jag har haft ett helt fantastiskt år! Träffat så mycket underbara människor, barn och djur. Utvecklats både som person och inom fotograferingen. Jag ångrar inte det här året en sekund!

Nu sitter jag här, med mitt egna företag och en helt fantastisk portfolio! För ja, jag ÄR duktig, och det tänker jag inte skämmas för att säga. Jag är riktigt stolt över att jag har kommit så långt på bara ett års tid. Det är första gången i mitt liv som jag följer mina drömmar och verkligen lyckas! DET är jag STOLT över!

Ska bli intressant och spännande att se vart jag är om ytterligare ett år :-) Jag har höga förhoppningar om 2011 vad det gäller företaget! ♥

Min andra stora passion - djurrätt


Publicerat 2010-11-25 Klockan 04:11:25  Ärligt & härligt

Jag tänkte att jag skulle skriva om något helt annat idag, hela mitt liv består ju såklart inte av fotografering även om man skulle kunna tro det. Något som betyder ännu mer för mig är djuren. Mina egna djur såklart, men även djurens rätt i samhället. Jag blir ofta ledsen och illa berörd när jag läser om djur som far illa eller när människor skriver att djur inte har något värde t.ex. Eftersom jag själv inte är av samma åsikt har jag så svårt att förstå mig på de människorna. Vad är det som gör en människa mer värd än ett djur? Det finns inget argument i världen som kan få mig att ändra åsikt, för vi bor alla på samma planet och vi är alla levande varelser.

Idag läste jag t.ex. i Aftonbladet att Leonardo DiCaprio hade skänk 7 miljoner till Världsnaturfonden för att rädda de utrotningshotade tigrarna.. Jättebra tycker jag! Men direkt kommer det kommentarer till artikeln som "Jag undrar om han skänkte något till de drabbade människorna på Haiti" osv. Annars brukar det vara "Hur kan man bry sig så mycket om djur, när barnen i Afrika svälter?" Vad är det som säger att den som bryr sig om djur inte bryr sig om barnen i Afrika eller människorna på Haiti? Varför är att bry sig om djur lika med att strunta i människor för folk? Varför är man en hemsk människa som bryr sig om djurs värde? Hur skulle världen se ut om alla bara brydde sig om människan? Människan som dessutom, i de allra flesta fall, från första början är anledningen till att djuren behöver vår hjälp. Skulle alla tänka som de som kommentarar som ovan skulle det ju inte finnas några djur på vår planet snart. Är det det folk vill uppnå? En planet med bara människor? Lycka till, då dör mänskligheten också ut kan jag ju berätta för er.

Jag skänker, varje månad, pengar till WSPA - en djurrättsorganisation som inriktar sig mer på särskilda individer, än en hel art. De har t.ex. räddat många björnar som suttit i små burar och tömts på galla genom stora sår, genom att de nu får bo i ett stort björnreservat och må bra resten av deras liv. Skänk pengar ni med om ni bryr er om djuren! Man kan faktiskt bry sig om de samtidigt som man bryr sig om vår egen art!

Jag har tänkt att jag ska göra något för djuren med hjälp av fotograferingen, jag ska bara komma på vad först. Förslag mottages tacksamt!! :)

Kryddar inlägget med en av mina egna pälsbollar som betyder allt för mig. Utan de, ingen Jennica ♥

© Fotograf Jennica Pettersson Forss | www.jenfotografi.com

Ärligt & härligt | Konversation med nyvaken sambo


Publicerat 2010-10-17 Klockan 00:29:23  Ärligt & härligt

Jag: Vilken storlek ska man ha på bilderna om man ska ha de i en portfolio?
Sambon: Jag vet inte. Man vill ju inte bjuda på för mycket.
Jag: Va? Vad menar du?
Sambon: Man vill ju inte bjuda på för mycket. Räkost alltså...
Jag: Haha, va?

Slutsats: Man ska inte prata med någon som precis vaknat i fåtöljen ;)